006. "Rock'n'Roll High School"

Vince Lombardi High School har ett riktigt ökänt rykte: det är den vildaste, mest rockande skolan i stan! Tills alla skolors skräck dyker upp förstås - Miss Togar. Med järnhand styr hon skolan som ett fängelse. Inga besök, inget lattjo på rasterna och framför allt: ingen rockmusik! Men när Miss Togar konfiskerar biljetterna till årets hetaste konsert med The Ramones får det vara nog.
Med gruppens största fan, Riff Randell, i spetsen reser sig skolans elever till motstånd. Om inte eleverna kan komma till konserten får konserten komma till eleverna. Och när Joey, Dee Dee, Johnny och Marky drar igång första riffet får de skolan att formligen explodera i kampsången
"GABBA GABBA, HEY!"

Lyckligtvis är det ganska ont om relation till filmens verkliga handling i ovanstående textsjok, annars hade faktiskt hela filmen avslöjats från första till sista scen. Jag måste ändå berömma copywritern för någon sorts rekord i historierevisionism. Jag behöver inte ens gissa att personen i fråga inte såg filmen innan texten skrevs.

Det här är en klassisk high school-film. Kanske skulle man kunna kalla det en "Grease" för den första amerikanska punkeran? Även om den inte följer riktigt samma upplägg med rivaliserande elevgäng. Här är det eleverna mot rektorns allierade. Annars finns många av de traditionella ingredienserna med tonårshångel, revolt och relationsproblem med. Trots det finns inga scener som torde väcka anstöt på tåg.

Som helhet är filmen ok. Aldrig tråkig, men egentligen inte heller särskilt engagerande. Det finns en hel del festliga scener och visst handlar det mer om enstaka sketcher än en väl sammanhållen historia (ramverket är att filmens huvudperson vill ge en låt, "Rock'n'Roll High School", till Ramones).

Spelningen med Ramones innehåller fina detaljer som nunnor i publiken (vilket under en interaktionsfilmfestival skulle kunna ge ett tredje användningsområde för en nunnedräkt), en jätteråtta i publikhavet och en fånig extrem närbilds-kamera på Joey under "Pinhead". Andra höjdpunkter under filmen är pappersflygplansscenen och en omotiverad Dee Dee under en rinnande dusch.

Extramaterialet innehåller bland annat det riktiga ljudet från konserten (det som hörs i filmen är ominspelat i studio och följaktligen mindre energirikt) till fina stillbilder i svartvitt och en intervju med Roger Corman av Leonard Maltin. Det är hejdlöst roligt att höra dem prata om filmen som ett mästerverk. Inte utan att jag undrar hur dålig uppföljaren "Rock'n'Roll High School Forever" är (som har Corey Feldman i huvudrollen!).

En extra poäng för att det bjuds så pass mycket Ramones.

(5/10)