015. "King of New York"

Hatisk och hämndlysten återvänder Frank White (Christopher Walken) till slummen i Bronx efter ett mångårigt fängelsestraff. Nu samlar han ihop sitt gamla gäng för att återta makten över knarkvärlden.
Men New Yorks gator har blivit mycket hårdare sedan Frank sist beträdde dem. Det är inte längre några småhandalre han har att tampas mot. Nu tvingas han utmana såväl den columbianska maffian som den italienska och den kinesiska. Samtidig som polisen mobiliserar en ny styrka enbart till för att stoppa honom.
Frank måste gå en lång och blodig väg för att återigen bli kungen av New York.
- Text från baksidan av dvd-utgåvan

Kategorin 3 för 99 är äntligen att räkna med i butikerna. Många av de filmer som tidigare sålts ii prisklassen 2 för 99 har flyttats ner (som tex "Collinwood" och "Rushmore" som jag skrivit om tidigare). Jag hittade ett par jag varit på väg att köpa tidigare och den här blev filmen som fick fylla ut köpet.

Jag borde kanske ha fattat att den inte skulle vara särskilt tågsäker. Det är en hel del naket och ännu mera våld. Så fundera lite över vem du sitter bredvid innan du väljer den här som resesällskap.

Abel Ferrara som regisserat har tidigare legat bakom den röriga "Den korrumperade snuten". Jag vet att Ferrara har många fans, men jag hör tydligen inte till den skaran. Av de två filmer jag sett av honom nu är jag inte särskilt imponerad av någon.

Det är en imponerande samling skådisar som passerar genom filmen, men det hjälper så klart inte om det enda de gör är att spela över och leverera fåniga karikatyrer (Laurence Fishburne är värst). Bortsett från Walkens instas i huvudrollen är skådespelet överlag svagt, ibland på gränsen till pinsamt. David Caruso gör en hyfsad prestation. Skådespelaren som gör den äldre av de tre polisrollerna får också godkänt (nej jag kan inte komma på vad han heter, men jag känner igen honom väl [kollade upp honom på imdb.com och det visade sig vara Victor Argo).

Jag vet inte om det är Carusos fel, men det vilar en känsla av snutserie för TV över filmen. Problemet är att det finns så många välskrivna snut-TV-serier idag att "King of New York" känns lite lam.

Resan från start till mål går längs en rät och givet eskalernade våldslinje. Det görs någon sorts antydan till samhällskritik i Frank Whites funderingar runt en allt råare maffiavärld (idén om gentlemannagangstern). Men när det görs ett försök att göra en god sida genom ett engagemang i att samla in pengar till ett nedläggningshotat sjukhus till drivkraften i hans handlande känns det aldrig särskilt trovärdigt eller karaktärstroget. Det förvandlas mest till ett innehållslöst sidospår.

Historien om brottslingen som kommer tillbaka till gatorna efter lång tid i fängelse och tycker att det var bättre förr är en historia som berättats bättre mer än en gång.

Se den om du gillar Christopher Walken, annars kan det gott kvitta.

(4/10)